{"id":11392,"date":"2022-01-16T11:54:27","date_gmt":"2022-01-16T11:54:27","guid":{"rendered":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/?p=11392"},"modified":"2022-09-20T11:14:33","modified_gmt":"2022-09-20T11:14:33","slug":"forskaren-jasmine-kelakay-antirasistisk-uppfostran-i-praktiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/forskaren-jasmine-kelakay-antirasistisk-uppfostran-i-praktiken\/","title":{"rendered":"Forskaren Jasmine Kelakay: Antirasistisk uppfostran i praktiken"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Forskaren Jasmine Kekekay: Antirasistisk uppfostran i praktiken<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Illustration: Kiira Sirola<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

De nordiska l\u00e4nderna har l\u00e4nge v\u00e4rnat om sj\u00e4lvbilden som enast\u00e5ende n\u00e4r det g\u00e4ller social policy \u2013 de \u00e4r v\u00e4lf\u00e4rdsstater, de mest demokratiska, de mest j\u00e4mlika och s\u00e5 vidare. Till detta h\u00f6r ocks\u00e5 en sj\u00e4lvbild om att vi i Norden \u00e4r f\u00e4rgblinda och d\u00e4rmed icke-rasistiska. Den sj\u00e4lvbilden \u00e4r rotad i en illusion \u2013 om \u00e4n en v\u00e4lbeh\u00e5llen s\u00e5dan \u2013 om att de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r fria fr\u00e5n kolonialismens och den transatlantiska slavhandelns historiska arv. Men i verkligheten \u00e4r ju varken Finlands historia eller samtid fri fr\u00e5n rasism. Inte heller den finl\u00e4ndska skolan, som onekligen \u00e4r den mest hyllade symbolen f\u00f6r den finl\u00e4ndska exceptionalismen v\u00e4rlden \u00f6ver, \u00e4r fri fr\u00e5n rasismens skugga.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

Enligt den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), som \u00e5r 2019 utgav sin femte rapport om Finland, h\u00e5ller rasismen och hatretoriken i Finland p\u00e5 att \u00f6ka. Detta inte minst d\u00e5 etablerade partier som Sannfinl\u00e4ndarna med j\u00e4mna mellanrum g\u00f6r rasistiska utspel mot invandrare och rasifierade minoriteter. Ifjol gjordes \u00e4ven fler DO- anm\u00e4lningar \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rut, varav ursprung var den vanligaste diskrimineringsgrunden. Diskrimineringsombudsmannen publicerade 2020 en utredning som visade at<\/span>t diskriminering mot finl\u00e4ndare med afrikansk bakgrund \u00e4r ett vardagligt fenomen*<\/span>.<\/span> Av de personer som deltog i utredningen uppgav hela 67 procent att de upplevt rasism inom skolv\u00e4rlden, och 60 procent att de gjort det i arbetslivet. N\u00e4stan 50 procent av de intervjuade uppgav att de upplever rasistiska incidenter minst en g\u00e5ng i m\u00e5naden, och 20 procent uppgav att de blivit utsatta f\u00f6r etnisk-\/rasprofilering av poliser eller v\u00e4ktare.\u202f<\/span><\/p>

\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Rasism i barn och ungas liv\u00a0<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Icke-vita barn och unga uts\u00e4tts f\u00f6r rasism genom alla utbildningsstadier, b\u00e5de i skolan och p\u00e5 fritiden, fr\u00e5n b\u00e5de vuxna och andra barn och unga. I den ovann\u00e4mnda DO-utredningen uppgav drygt en femtedel av respondenterna att de upplevt diskriminering redan f\u00f6re skol\u00e5ldern inom sm\u00e5barnspedagogiken. F\u00f6rutom den \u00f6ppet aggressiva rasismen i form av rasistiska sk\u00e4llsord, trakasserier och v\u00e5ld uttrycks rasismen ofta p\u00e5 en rad mindre uppenbara s\u00e4tt. I barnens sociala relationer uttrycks den bland annat genom isolering och exkludering fr\u00e5n vissa utrymmen och sammanhang, genom exotifiering och objektifiering (vilket ofta bortf\u00f6rklaras som \u2019nyfikenhet\u2019), samt genom mobbning och mikroaggressioner. I relationer till l\u00e4rare, fritidsledare och andra vuxna i deras liv uttrycks den b\u00e5de p\u00e5 tydligt negativa s\u00e4tt s\u00e5som genom rasistiskt spr\u00e5k och d\u00e5ligt bem\u00f6tande, men \u00e4ven p\u00e5 mera subtila s\u00e4tt som hur barn och unga uppfattas, skildras och behandlas. Icke-vita barn och unga st\u00e4mplas snabbare som \u201dproblembarn\u201d, f\u00f6rknippas oftare med negativa stereotyper, och behandlas som att de inte \u00e4r lika intelligenta, kunniga eller inte tillh\u00f6r. DO utredningen fr\u00e5n 2020 fann ocks\u00e5 att det inom utbildningens strukturer sker ett slags rasifierande styrning som leder till en differentiering av ungas livsv\u00e4gar och d\u00e4rmed deras samh\u00e4lleliga st\u00e4llning. Rasismen p\u00e5verkar allts\u00e5 inte bara barn och ungas v\u00e4lm\u00e5ende utan \u00e4ven deras livschanser.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

Ytterligare ett problem \u00e4r bristen p\u00e5 kompetens att hantera rasismen. Ofta f\u00e5r barn och unga deras upplevelser avf\u00e4rdade av v\u00e4lmenande vuxna som inte tror p\u00e5 deras erfarenheter f\u00f6r att de inte sj\u00e4lva har bevittnat eller upplevt dem. Uppst\u00e5r det sociala problem \u00e4r det inte s\u00e4llsynt att den som utsatts f\u00f6r rasism \u00e4r den som st\u00e4mplas som br\u00e5kstaken och som sist och slutligen blir bestraffad. \u00c4ven de s\u00e4tt p\u00e5 vilka man f\u00f6rs\u00f6ker skydda den utsatta, s\u00e5som att h\u00e4nvisa den till terapeut eller isolera den fr\u00e5n skadande sammanhang, kan ha negativa konsekvenser. Att det allt f\u00f6r ofta \u00e4r den utsatta som insatser riktas mot i st\u00e4llet f\u00f6r den som ut\u00f6vat rasism tyder p\u00e5 en f\u00f6rvr\u00e4ngd problemformulering enligt vilken de som uts\u00e4tts f\u00f6r rasism \u00e4r de som f\u00e5r b\u00e4ra ansvaret f\u00f6r att \u201dl\u00f6sa\u201d rasismen. Detta l\u00e4r barn och unga i tidig \u00e5lder att internalisera rasismen. Att l\u00e4ra sig att ens erfarenheter av utsatthet kommer att avf\u00e4rdas, bortf\u00f6rklaras eller osynligg\u00f6ras kan utl\u00f6sa det forskare kallar f\u00f6r <\/span>minoritetsstress<\/span><\/i>, vilket i sin tur kan leda till s\u00e4mre h\u00e4lsa b\u00e5de fysiskt och psykiskt.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Rasism i Svenskfinland\u00a0<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Rasifierade finlandssvenskar lever dessutom som dubbelminoriteter i Finland. Att det finns mycket f\u00e4rre av oss i Svenskfinland j\u00e4mf\u00f6rt med det finska majoritetssamh\u00e4llet betyder att vi mer sannolikt finner oss som \u201dden enda\u201d i rummet. Att Svenskfinland ocks\u00e5 \u00e4r geografiskt utspritt betyder att vi har f\u00e4rre chanser att umg\u00e5s och skapa en gemenskap med andra som liknar oss sj\u00e4lva. Att g\u00e5 miste om denna kollektiva identifiering har tvingat m\u00e5nga av oss att k\u00e4mpa med v\u00e5r identitet och sj\u00e4lvbild, samt \u00f6kat v\u00e5ra erfarenheter av minoritetsstress. F\u00f6r mig ledde denna stress, i samband med rasismen jag upplevde, till att jag slutligen valde att byta till en internationell finsk skola med en engelskspr\u00e5kig linje. \u00c4ntligen var jag inte den enda rasifierade i mina klassrum. Jag trodde att den nya omgivningen \u00e4ntligen skulle ge mig den tillh\u00f6righetsk\u00e4nslan jag saknat, men d\u00e4r bem\u00f6ttes jag av en annan sm\u00e4ll \u2013 pl\u00f6tsligt var jag den enda finlandssvenska eleven i skolan.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

N\u00e4r jag har f\u00f6rel\u00e4st om rasism har jag ibland f\u00e5tt h\u00f6ra att \u201ddet h\u00e4r med rasism \u00e4r inte ett problem f\u00f6r oss i Svenskfinland eftersom vi har s\u00e5 f\u00e5 med utl\u00e4ndsk bakgrund\u201d. Men att vi \u00e4r (relativt) f\u00e5 i Svenskfinland \u00e4r inte en urs\u00e4kt f\u00f6r att inte agera mot rasism. Tv\u00e4rtom – att vi \u00e4r f\u00e5 betyder att vi ibland \u00e4r mera utsatta och mindre st\u00f6ttade. Det betyder att finlandssvenska institutioner och pedagoger har \u00e4nnu mindre erfarenhet av att arbeta med rasism j\u00e4mf\u00f6rt med de som arbetar inom det finska majoritetssamh\u00e4llet. Det i sin tur betyder att vi fortfarande har l\u00e5ngt kvar till att rasifierade finlandssvenska barn och unga ska ha tillg\u00e5ng till en trygg och j\u00e4mlik uppv\u00e4xt.\u202f<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Antirasism i praktiken<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Alla som arbetar med barn och unga har ett ansvar att g\u00f6ra sitt b\u00e4sta f\u00f6r att skydda dem fr\u00e5n skada, men pedagoger b\u00e4r dessutom ansvaret att uppfostra nya generationer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att pedagoger utvecklar ett antirasistiskt arbetss\u00e4tt som inte bara utg\u00e5r ifr\u00e5n att reagera p\u00e5 rasistiska h\u00e4ndelser. Det kr\u00e4vs ett aktivt skapande av en antirasistisk kultur och en pedagogik som inte bara uppfostrar barn att vara \u201df\u00e4rgblinda\u201d utan ger dem verktyg f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5, identifiera och motarbeta rasism i sin omgivning. Men f\u00f6r att lyckas med det beh\u00f6vs det engagemang f\u00f6r att utbilda, agera och framf\u00f6r allt att v\u00e5ga f\u00f6r\u00e4ndra den institutionella praxis som visar sig reproducera oj\u00e4mlikhet. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra tips p\u00e5 aktiva \u00e5tg\u00e4rder:<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

1) <\/span>Utbildning<\/span><\/b>. F\u00f6r att kunna arbeta antirasistiskt beh\u00f6ver man en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad rasism \u00e4r, hur den uttrycker sig i samh\u00e4llet, och vilka etablerade arbetss\u00e4tt som finns f\u00f6r att motverka rasism. \u00c4ven om vi i Finland har bedrivit allt f\u00f6r lite forskning kring detta \u00e4mne s\u00e5 finns det en hel del resurser fr\u00e5n b\u00e5de Sverige och annanstans som man kan och b\u00f6r ta del av f\u00f6r att \u00f6ka sin kunskap.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

2) <\/span>Sj\u00e4lvrannsakan<\/span><\/b> – p\u00e5 b\u00e5de individuell och institutionell niv\u00e5. Det \u00e4r flera som g\u00e4rna skippar detta obekv\u00e4ma steg efter att ha f\u00e5tt en introduktion till antirasism f\u00f6r att i st\u00e4llet hoppa direkt till \u00e5tg\u00e4rder. Men utan en utf\u00f6rlig f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r problemet kan man inte utveckla utf\u00f6rliga l\u00f6sningar. F\u00f6r att inte fastna p\u00e5 individuell niv\u00e5, utan ocks\u00e5 adressera de strukturella problemen beh\u00f6ver \u00e4ven utbildningsmaterial, l\u00e4roplaner och praxis granskas.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

3) <\/span>\u00c5tg\u00e4rdsplan<\/span><\/b>. Tyv\u00e4rr h\u00e4nder det ofta att man p\u00e5b\u00f6rjar insatser utan att ha tagit sig tid att t\u00e4nka igenom hur de egentligen kommer att implementeras eller vilka resurser som kr\u00e4vs. Att utveckla en ordentlig \u00e5tg\u00e4rdsplan med kort-, mellan- och l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l \u00e4r viktigt f\u00f6r att skapa en institutionell kultur kring hur man hanterar rasistiska h\u00e4ndelser och arbetar f\u00f6rebyggande mot rasism.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

4) <\/span>Ansvarstagande<\/span><\/b>. P\u00e5 en institutionell niv\u00e5 beh\u00f6vs en plan f\u00f6r hur man ska utv\u00e4rdera sitt arbete enligt \u00e5tg\u00e4rdsplanen samt hur man ska g\u00e5 till v\u00e4ga om och n\u00e4r planen inte har f\u00f6ljts. Det beh\u00f6vs \u00e4ven en plan f\u00f6r hur man ska h\u00e5lla sina kollegor ansvariga, samt f\u00f6r hur man ska h\u00e5lla de barn och ungdomar man arbetar med ansvariga p\u00e5 ett s\u00e4tt som tar rasism p\u00e5 allvar samtidigt som det \u00e4r pedagogiskt, l\u00e4kande och konstruktivt.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

5) <\/span>Fortbildning. <\/span><\/b>Antirasistiska utbildningar har blivit en kryssruta som m\u00e5nga antar f\u00f6r att k\u00e4nna sig progressiva och sedan skuldfritt kunna forts\u00e4tta utan n\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring. Detta \u00e4r ett m\u00f6nster som blivit alltf\u00f6r bekant under det senaste \u00e5ret i samband med att Black Lives Matter-protesterna v\u00e4rlden \u00f6ver skapade ett f\u00f6rnyat om \u00e4n kortvarigt intresse i antirasism. Kom ih\u00e5g \u2013 och planera f\u00f6r \u2013 att den antirasistiska utbildningen aldrig \u00e4r \u00f6ver.\u202f<\/span>\u00a0<\/span><\/p>

Diskrimineringsombudsmannens utredning: Rasism och diskriminering vardag f\u00f6r finl\u00e4ndare med afrikansk bakgrund<\/a>.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Jasmine <\/span>Kelekay<\/span><\/strong> \u00e4r doktorand i sociologi vid University <\/span>of<\/span> California, Santa Barbara. Sedan 2019 har hon \u00e4ven varit g\u00e4stforskare vid CEMFOR (Centrum f\u00f6r M\u00e5ngvetenskaplig Forskning om Rasism), Uppsala Universitet.<\/span><\/span>\u202f <\/span><\/span>Hennes forskning ber\u00f6r fr\u00e5gor om relationen mellan <\/span>rasifiering<\/span>, rasism och kriminalisering, med fokus p\u00e5 anti-svart rasism i Norden, samt de s\u00e4tt som utsatta grupper skapar och ut\u00f6var motst\u00e5nd mot rasism.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Lis\u00e4\u00e4 n\u00e4k\u00f6kulmia<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Adrian<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tF\u00f6rfattaren Adrian Perera: Ett brev med fredligt content till en ung minoritetsm\u00e4nska\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Jag vet egentligen inte vem du \u00e4r. Du ska tillh\u00f6ra en minoritet bortom finlandssvenskheten, det \u00e4r s\u00e5 jag har f\u00e5tt det h\u00e4r uppdraget. Det \u00e4r det du och jag ska ha gemensamt. Att vi tillh\u00f6r n\u00e5n minoritet f\u00f6rutom Finlands mest uppm\u00e4rksammade. Om det \u00e4r sant, och du har utl\u00e4ndskt p\u00e5br\u00e5 och uppskattar faktum att du har det s\u00e5 har vi egentligen inget gemensamt. M\u00f6jligtvis k\u00f6n, ifall du \u00e4r en pojke. <\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Hilary<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tProfessor Hilary Cremin: The next 40 years of peace education\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

To confront the structural violence of our societies, including new forms, we need to rethink the notion of peace and look away from overly-cognate pedagogies, drawing on art, music, meditation, story-telling and poetry instead.<\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Aminkeng<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tTutkija Aminkeng A Alemanji: Suomen t\u00e4ytyy sitoutua antirasismiin kasvatuksessa ja koulutuksessa\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Antirasistinen kasvatus Suomessa ei voi olla ainoastaan kansalaisj\u00e4rjest\u00f6jen ja muutaman \u201dhyv\u00e4n\u201d opettajan vastuulla: sen tulisi sis\u00e4lty\u00e4 koulutuspolitiikkaan ja opettajankoulutuslaitosten ohjelmiin. <\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Mohamad<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tPalestiinan sirkuskoulun johtaja Mohamad Rabah: \u201cToivon on tultava seuraavalta sukupolvelta\u201d\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Sosiaalinen sirkus opettaa miehityksen alla el\u00e4ville palestiinalaislapsille temppujen lis\u00e4ksi yhteisty\u00f6kyky\u00e4, ihmisoikeusajattelua ja el\u00e4m\u00e4ntaitoja. <\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Marlene<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tVapaaehtoinen kasvattaja Marlene Soto Godoy: Chilen kansankoulujen p\u00e4\u00e4m\u00e4\u00e4r\u00e4n\u00e4 on muuttaa yhteiskuntaa\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Chiless\u00e4 on pitkin poikin vapaaehoisten py\u00f6ritt\u00e4mi\u00e4 kouluja, joissa niin el\u00e4kel\u00e4iset kuin teinitkin jatkavat kesken j\u00e4\u00e4neit\u00e4 opintojaan, oppivat uusia taitoja ja keskustelevat kriittisesti yhteiskunnasta.<\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\n\t\t\t
\"Milla<\/div>\n\t\t<\/a>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\n\t\t\t\tYhdenvertaisuus­vaikuttaja Milla Ilonen: Ota vammaisuus puheeksi\t\t\t<\/a>\n\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Voimme vahvistaa vammaisten ihmisten oikeutta itsem\u00e4\u00e4rittelyyn kysym\u00e4ll\u00e4 ihmiselt\u00e4 itselt\u00e4\u00e4n, mit\u00e4 sanaa h\u00e4n haluaa vammastaan k\u00e4ytett\u00e4v\u00e4n, mit\u00e4 vammaisuus h\u00e4nelle merkitsee ja mit\u00e4 esteit\u00e4 h\u00e4n tilanteessa havaitsee. <\/p>\n\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\tLue lis\u00e4\u00e4 \u00bb\t\t<\/a>\n\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/article>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De nordiska l\u00e4nderna har l\u00e4nge v\u00e4rnat om sj\u00e4lvbilden som enast\u00e5ende n\u00e4r det g\u00e4ller social policy \u2013 de \u00e4r v\u00e4lf\u00e4rdsstater, de mest demokratiska, de mest j\u00e4mlika och s\u00e5 vidare. Till detta h\u00f6r ocks\u00e5 en sj\u00e4lvbild om att vi i Norden \u00e4r f\u00e4rgblinda och d\u00e4rmed icke-rasistiska. Den sj\u00e4lvbilden \u00e4r rotad i en illusion \u2013 om \u00e4n en v\u00e4lbeh\u00e5llen s\u00e5dan \u2013 om att de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r fria fr\u00e5n kolonialismens och den transatlantiska slavhandelns historiska arv.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":11393,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"elementor_header_footer","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-11392","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized-fi"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11392","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11392"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11392\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20851,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11392\/revisions\/20851"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11393"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11392"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11392"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/rauhankasvatus.fi\/staging\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11392"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}